"Holocene"

Jag hatar verkligen när jag gör folk besvikna.
min familj och de närmsta som jag har omkring mig.
Jag valde att söka in på högskolan i dalarna men kände nästan direkt att de inte riktigt va något för mig. Jag ville inte lägga ner mer tid på något som känns helt fel. Jag kan ju inte göra något bara för att min familj vill de.
Som jag nämnt tidigare så är jag en oerhört velig människa som inte riktigt vet vad jag vill. I mitt tidigare inlägg pratade jag om min "Att-göra-innan-döden-lista".

Några saker som jag vill göra innan jag dör:
- Resa
- Göra en volontärresa
- Utbilda mig
- Flytta till ett hus då jag själv får inreda
- Starta en ungdomsgård där barn och ungdomar kan hålla till
- Luffa genom Europa
- Hoppa fallskärm
- Skriva en bok
- Åka tillbaks till Australien

Ja som ni ser så har jag en del saker som jag vill göra.
De är bara en liten del av de som jag vill göra. Har miljoner saker som jag vill göra. Någonstans så måste jag inse att jag inte kommer att kunna göra allt de där för att allt kostar pengar i princip. De betyder att jag kommer att behöva jobba röven av mig för att lyckas uppfylla mina önskningar. Men jag VET att jag också kommer att lyckas för att så länge som man tror på sig själv och inte ge upp i första taget så klarar man sig långt här i livet.

Nu har jag en tid framför mig då jag har en del val och beslut att ta.
Vad vill jag med mitt liv?
De kommer ni att få läsa i min blogg, vägen till lyckan.

Nu ska jag laga lite mat, pasta carbonara står på menyn.
Puss och kram från mig

vet varken ut eller in!?!

Vet inte om ni också kan komma till sånna vägskäl i era liv då ni varken vet ut eller in. Är man i den åldern jag är i nu så vill man ganska mycket om man heter Fanny Martina Svensson. Ni skulle bara se min "Att-göra-innan-döden-lista".
Den tar liksom aldrig slut!

Jag är en människa som kräver struktur och har otroliga kontrollbehov.
Behöver ha kontroll över och saker och ting men samtidigt är jag en människa
som tar allt lite som de kommer. Allt ordnar sig alltid, de vet jag ju.
Tillsammans med struktur och kontrollbehov blandas allt samman med spontanitet och impulsivitet och en gnutta ångest på de. Ni hör ju hur de låter?
Som att de inte riktigt går ihop va? Yes, jag är en ganska orolig själ som vandrar omkring på denna jord och vet varken ut eller in.
En människa som är förbannat konflikträdd men är bäst på att trycka ner sig själv till botten. Jag är ofta arg på mig själv för att jag inte vågar stå upp och säga vad jag tycker om saker och ting. De är lätt att bli utnyttjad då.
Man kan inte låta sig behandlas hur som helst.
Har mått dåligt innan i livet så va fan nu kan de vara slut på de.
Den enda som kan förändra något är ju jag själv, INGEN annan.
Alla får tycka att jag är korkad och tycka och tänka va de vill men jag struntar i de nu. Jag går den väg jag vill och de är bara jag som väljer hur min framtid ska se ut.

Nu ska jag krypa ner i sängen, lyssna på musik och troligtvis somna också.

"Drömmar är till för att förverkligas" <3

Tack för allt 2011!

2011 blev verkligen mitt år.
Ett år som har innehållit glädje, tacksamhet, längtan, saknad, festligheter, lycka, stress, ilska, sorg... Skulle kunna nämna en mängd olika saker men de tar för mycket tid.

Den 10 Januari 2011 sa jag hejdå till min familj och närmsta vänner.
Jag packade ihop resväskan som jag säkert började packa MINST en månad innan jag åkte.
Jag och Sara blev uppkörda till Stockholm och fick bo hos Marie, P-G och Sixten över natten. Den 11 Januari låg jag i Sixtens barnrum, i Stockholm och kunde inte sova.
Flyget lämnade Arlandas flygplats försenat på grund av snöstorm.
Efter 13 timmars flygtid landade vi i Bangkok då vi hade 30 minuter på oss att ta oss från de ena flyget till de andra. Ytterligare otroligt jobbiga timmar på ett trångt, med växlande temperatur mellan kallt å varmt, som luktade äcklig thaimat, mellan Sara och en snygg Tysk kille. Flygresan går inte att beskriva. Något av de absolut jobbigaste jag gjort. Mådde riktigt riktigt dåligt!

Minns precis ALLT kvällen då vi landade i Sydney.
Jag kan fortfarande minnas lukten, alla människor som va omkring mig, glädjen att vi äntligen kommit fram, känslan av att gå på säker mark efter 22 timmar på ett flyg.
Är numera van vid att flyga och har lärt mig att älska de.

I April flög vi till vackra Nya Zeeland, där gjorde jag de absolut häftigatse jag gjort. Hoppade Bungy jump över Lake Taupo. Fy faaan vilken känsla!
En kick som jag ibland kan leva på fortfarande.

Jag har snott mat för att vi varit fattiga, jag har festat med en mängd underbara människor ifrån hela världen, har kissat på öppen gata i Melbourne, Jag har dykt i barriärrevet, Varit sjösjuk på en segelbåt i tre dagar, diskat hundratals bestick för att få en gratistur med lady musgarve båten.

I Maj åkte vi till Thailand där vi lärde oss pruta och jag åt i princip ingenting.
Vräkte i mig maten när jag satte mig på flyget tillbaks till Stcokholm.
I Stockholm den 18 Maj hämtade Saras föräldrar upp oss på Arlanda flygplats.
Jag grät när jag såg Stockholms skärgård, ett sommar-Sverige som va otroligt vackert uppifrån himlen. Jag överaskade hela familjen med att komma hem tidigare.
Glömmer aldrig någonsin deras miner.

I Juni började jag jobba för städtjänst i träslöv. Min gamla klasskamrat blev därmed min chef.

Gick på en mängd olika konserter mellan Juni och Augusti månad.
I Juni drog vi till Where the action is i Göteborg.
I Juli åkte familjen Svensson/Strömbom till Köpenhamn.

Hamnade i en liten svacka i Oktober månad men bestämde mig till slut att söka in på lite utbildningar runt om i Sverige. Jag, Diana, Ellen, Linnea och Jennifer åkte även ner till Hultsfred, Rookiefestivalen. Allihop dog lite när vi kollade The Concept när en utav Sveriges snyggaste män sjön "D-D-Dance" som blev 2011:s sommarlåt.

I December månad fick jag beskedet.
Jag kom in och vecka fyra börjar jag plugga och kommer troligtvis bli examinerad gymnasielärare inom Svenska. Detta kommer att ta mig fem år. Men de är ingenting som ska få hindra mig.

Jag har alltid varit en människa som vill testa på nya saker, som söker mig till utmaningar, som behöver kickar i sitt liv.

Nu ser jag fram emot ett år fyllt med nya utmaningar, en resa och att bli
student igen.

Har en del mål som jag ska ha uppfyllt under detta årets slut.
Ta mig igenom året hel och ren. Leva livet fullt ut samtidigt som jag ska vara en seriös och duktig student. Vill inte ha en massa krav på mig. Jag hoppas bara på att jag å mina nära och kära ska tillsammans med mig ha ett toppen år. Då är jag mer än nöjd! :)

Detta blev ett långt inlägg men klart värt de för jag fick absolut ut något av de. :)